Abrakadabra

Musikhjälpen, vilken underbar tillställning för alla oss med ett öppet hjärta. Jag vill tacka de i buren som står där och roddar, gäster, hjälparbetare, alla som engagerar sig och vill hjälpa de barn i världen som är på flykt.

För varje dag i buren, blir deras murar mindre och till slut står de nakna i sina känslor när de brister. Då står publiken där och öser ut sin kärlek till buren. Så vackert. Länge leve kärleken.

De gick in i buren som de personer vi känner men det är inte samma som kommer ut. Något händer under den intensiva tiden i buren. Som om deras ögon och deras hjärta öppnas på vid gavel och blottar deras själ. Både för oss men framför allt för sig själva.

Kärlekenstorg skrämmer de empatilösa. De kan inte förstå den vackra gemensamma känsla som binder samman alla människor på torget. Den fulla kraft kärleken sänder ut. Inte heller alla som engagerar sig runt om i Sverige. Musikhjälpen blir årets sista manifestation för alla oss som vill hjälpa och som delat med oss under året.

När man som jag följt med på avstånd via radio och tv, slår det mig att det inte finns någon specifik målgrupp. Där står far och morföräldrar med barnbarn. Jag ser familjer, kärlekspar, ungdomar i kompisgrupper och ensamma vandrare. Alla kategorier av människor med en önskan, att hjälpa men oxå att få ett stopp på dessa övergrepp och orättvisor.

Så för en bättre värld, behåll kärleken och kraften. Sprid den så mycket det går. Motsatsen ger oss inte en bättre värld. / Lobalia Korpöga

I mitt huvud har jag en bild av en lussekatt. Blank och gul. Relativt stor och fluffig. Ett russin på var sida. Lovar en söt, saffrans smak av den mjuka luftiga lussekatten.

Idag ser dom ut så här. Det är på något sätt en lussekatt i tiden. Du ska inte skina och tro du betyder något. Håll dej i ledet och spara el som alla andra, klaga inte. Den är kompakt och liten. Den säger, bre inte ut dej och ta plats. Vi har inte plats för drömmar, var nöjd med det du har.

Du ska inte frossa, så vi hjälper till. Du vill inte ha en till.

Jag vill ge motsatt budskap. Skin och låt världen bländas av ditt ljus. Ta din rätta plats, ta tillbaka din kraft och visa vem du är. Du är viktig. ❤/ Lobalia Korpöga

Idag läser man alldeles för ofta om personer som får sitt liv förstörda av haters. ”It’s a shame”

Min tanke är att det är dags att använda oss av det vi, häxor och andra spirituella kan. Vi som är bevandrade i elementens energier och dess kraft. Använda positiva motbilder, för att; vi kan. Vi gör det, för att vi kan…

Hur många gånger har vi inte tänkt något positivt om någon vi stötter på. ”Det där var bra sagt.” Va snygg du va i den blusen” ”Jag gillar ditt arbete” eller vad det nu är för tanke som flyger genom huvudet. Det kan vara på vår arbetsplats, på gemensamma möten eller i affären.

Här kan man fortsätta i oändlighet, tankar man har men inte uttalar med ord. Tänk, allt börjar med en tanke. Vad tror du skulle hända, om du säger din tanke högt, till personen i fråga? Känd eller okänd. Vi som är vana vid att bli kritiskt granskade, nagelfara, synade efter något att kritisera.

Hur skulle det vara om vi började att lyfta andra, göra det till en vana. Säga det positiva vi tänker om någon annan. Stort som litet. Göra någon annans dag. Visa att hen är sedd. Ge något positivt med enbart ord. Ord som förändrar dagen för mottagaren.

Ja, detta gäller även mej….även om jag stundtals har uppmärksammat och delgett någon det positiva jag tänkt. Det är lätt att det försvinner i bruset. Ibland måste man ta tag i sig själv och påminna sig om sin intention att sprida ljus. Att motverka motsatsen.

Sist vill jag bara tillägga. Gör livet magiskt fullt ut. Se hur de positiva energierna arbetar. /Lobalia Korpöga