Jag är så tacksam över min finska täljstenskamin. Den har räddat mig när bergvärmen lagt av, eller vid strömavbrott. Vad tusan skulle jag gjort utan denna värmekälla.
Ett gammalt hus blir fort nedkyld. Min kamin håller värmen länge, efter att jag slutat elda. Så är det konstigt om jag älskar min kamin. Nä! Den ger mig visserligen inga kramar, men go värme är inte fy skam.
Det händer att jag sitter och tittar in i elden efter budskap, man kan säga att det är en form av sejdning. Man vet aldrig vad som framträder i glöden och flammorna.
Det har även hänt jag haft mina ceremonier vid kamin och bränt både det ena och det andra. lol Nu menar jag förstås skrivna lappar eller våra bedkyddande rönnkors.
Man skulle kunna grilla äpplen, det luktar gott. Det gjorde jag som barn. Så lukten tar mig tillbaka. Det finns bara ett krux då. Jag tycker inte om varma slabbiga äpplen. Där fruktköttet blivit som slajm. Huva! / Lobalia Korpöga
I am so grateful for my Finnish soapstone stove. It has saved me when the mountain heating stopped, or in the event of a power cut. What the hell would I do without this heat source.
An old house gets cold quickly. My stove keeps the heat for a long time, after I stop burning. So is it strange if I love my stove. Nah! It does not give me hugs, but good warmth is not a shame.
It happens that I sit and look into the fire for messages, you could say that it is a form of sejd. You never know what will appear in the embers and flames. It has also happened that I had my ceremonies by the stove and burned both one and the other. Now I mean, of course, written notes or our protective rowan crosses.
You could grill apples, it smells good. I did that as a child. So the smell takes me back. There is only one crux then. I don’t like warm mushy apples. Where the pulp has become like slime. / Lobalia Korpöga
Abrakadabra 